1Sammanfattning
Vinst i poker och andra spel som utgör lotteri är skattefri om spelet
(lotteriet) är anordnat i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES).
Spel som tillhandahålls över Internet ska anses vara anordnade där den
huvudsakliga verksamheten är förlagd för att organisera och styra spelet.
2Bakgrund och frågeställning
Ett stort antal aktörer erbjuder allmänheten att delta i olika former av
spel om pengar, vilka förmedlas över Internet. Spelen avser i första hand
poker, casino och vadslagning om sportresultat.
Pokerspel omfattas av lotterilagens definition av lotteri trots att graden
av spelarens individuella skicklighet har betydelse i förhållande till
spelets slumpmoment. Skatteverket anser därför att pokerspel ska beskattas
såsom vinst av lotteri, se rättsligt ställningstagande 2005-01-31 Pokerspel
som anordnas för allmänheten – lotteri eller inkomstgivande verksamhet?
(dnr 130 19427-05/111).
Vinst i svenskt lotteri är skattefri, medan vinst i utländskt lotteri har
beskattats såsom inkomst av kapital. EG-domstolen har dock uttalat att en
sådan skillnad i beskattningen av vinster mellan inhemska och utländska
lotterier strider mot EG-fördragets rätt för företagare som är etablerade i
en medlemsstat att fritt tillhandahålla sina tjänster till mottagare i en
annan medlemsstat.
Inkomstskattelagen (IL) har därför fr.o.m. den 1 januari 2009 anpassats
till EG-rätten och lagen anger numera uttryckligen att även vinst i
utländskt lotteri är skattefri om det har anordnas i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Frågan gäller alltså att bedöma om det spel som tillhandahålls på
respektive webbplats är ”anordnat i en stat inom EES”.
3Gällande rätt m.m.
Vinst i svenskt lotteri är skattefri och fr.o.m. den 1 januari 2009 gäller
motsvarande för vinst i utländskt lotteri om det anordnas i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 8 kap. 3 § IL. Vinst i annat
utländskt lotteri är däremot skattepliktig inkomst av kapital, 42 kap. 25 §
IL.
Frågan om var ett spel över Internet ska anses vara anordnat har i korthet
behandlats i utredningen Från tombola till Internet (SOU 2000:50 s. 183f)
och i propositionen Lotteri över Internet m.m. (prop. 2001/02:153 s. 15). I
propositionen Beskattning av vinster på utländska premieobligationer m.m.
(prop. 2008/09:47 s. 11) anges följande i den här frågan.
”I propositionen Lotterier över Internet m.m. (prop. 2001/02:153) anförde
dåvarande regeringen följande i anslutning till denna problematik (s.15):
”Att ta placeringen av den tekniska utrustningen till utgångspunkt för
bedömningen förefaller mindre lämpligt. Dels kan det mot bakgrund av dagens
tekniska lösningar vara svårt att bestämma den tekniska utrustningens
geografiska placering. Dels är det mycket enkelt att snabbt flytta den till
annan ort. I stället torde anordnandet av lotteriet i ett sådant fall som
det ovan nämnda få hänföras till det land där den huvudsakliga verksamheten
bedrivs. Vid bedömningen av denna senare fråga framstår det som naturligt
att den del av verksamheten som omfattar organiserandet och ledningen av
verksamheten tillmäts särskild vikt. Ytterst är detta dock frågor som får
avgöras av rättstillämpningen.”
Dessa slutsatser har fortfarande aktualitet. Tilläggas kan att, i
förekommande fall, den omständigheten att ett visst land har meddelat
lotteriet tillstånd är en omständighet som, tillsammans med övriga
omständigheter, ska beaktas vid bedömningen av var lotteriet ska anses
anordnat. Det är inte lämpligt att i detta sammanhang ange några närmare
riktlinjer för vad som ska vara avgörande för bedömningen av i vilket land
ett lotteri ska anses anordnat.”
Anpassning av skattereglerna till EG-rätten har även behandlats av
lotteriutredningen Spel i en föränderlig värld (SOU 2006:11), samt i
promemorian Beskattning av vinst på utländskt lotteri (Fi2004/2095).
EG-domstolen har i dom den 13 november 2003, mål C-42/02 Lindman, uttalat
att ”Artikel 49 EG utgör hinder mot att en medlemsstat tillämpar regler
enligt vilka lotterivinster från lotterier som anordnats i andra
medlemsstater vid inkomstbeskattningen räknas som skattepliktig inkomst för
vinnaren samtidigt som lotterivinster från lotterier som anordnats i
ifrågavarande medlemsstat är skattefria vid inkomstbeskattningen.”
Enligt artikel 49 i EG-fördraget ska inskränkningar i friheten att
tillhandahålla tjänster inom gemenskapen förbjudas beträffande medborgare i
medlemsstater som har etablerat sig i en annan stat inom gemenskapen än
mottagaren av tjänsten.
Rätten till fri rörlighet av tjänster omfattar endast personer som också är
medborgare i någon medlemsstat. Enligt artikel 48 i EG-fördraget ska bolag
likställas med en sådan medborgare om bolaget har bildats enligt en
medlemsstats lagstiftning och det har sitt säte, sitt huvudkontor, eller
sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen.
4Skatteverkets bedömning
Skattefriheten för vinst på lotteri anordnat inom EES är grundad på rätten
att fritt tillhandahålla tjänster inom den gemensamma marknaden enligt
artikel 49 i EG-fördraget. Bedömningen om var ett lotteri ska anses
anordnat bör därför ske mot denna bakgrund.
Rätten till fri rörligheten av tjänster utövas av den som tillhandahåller
tjänsten, vilket förutsätter att spelanordnaren har etablerat sin
verksamhet i en stat inom gemenskapen. Verksamheten ska därmed ha en sådan
fysisk och ekonomisk integration med verksamhetslandet att det kan liknas
vid en form av hemvist.
Skatteverket anser därför att spelet ska anses vara anordnat där den
huvudsakliga verksamheten är förlagd för att organisera och styra det
specifika spelet.
Vanligtvis saknar webbplatsen tydliga uppgifter om verksamhetens
geografiska lokalisering, dvs. var någonstans som personalen i huvudsak är
stationerad för att möjliggöra och tillhandahålla spelet. Det kan förekomma
uppgift om vilket bolag som är anordnare och var det är hemmahörande.
Utgångspunkten bör i sådana fall vara att verksamheten får antas vara
bedriven där anordnaren anges vara hemmahörande, om det inte framkommer
andra uppgifter som tyder på motsatsen.
I flera fall kan det alltså vara oklart var spelet är anordnat. Enligt
Skatteverket bör det i första hand ankomma på spelaren att vid behov
inhämta uppgifter om var anordnaren har förlagt sin verksamhet, eftersom
spelaren såsom kund har en affärsmässig relation till anordnaren. Det kan
t.ex. vara uppgift om vilket bolag som är anordnare av spelet, var det är
hemmahörande samt adresser där verksamheten bedrivs. Vid taxeringen bör
alltså spelaren ha en inledande bevisbörda för att presentera sådana fakta
och uppgifter som i vart fall indikerar att spelet kan vara anordnat inom
EES.
Lokaliseringen av den tekniska utrustningen har ingen materiell betydelse
vid bedömningen om var spelet är anordnat. Vissa länder eller territorier,
t.ex. Malta, Gibraltar, Alderney, Mohawk Territory of Kahnawake, utfärdar
licenser för anordnande av s.k. distansspel om någon del av den tekniska
utrustningen är förlagd inom landet eller territoriet. Innehav av en sådan
spellicens ger därmed inte någon egentlig ledning för att bedöma var spelet
i skatterättslig mening ska anses vara anordnat.
En direkt tillämpning av artikel 49 i EG-fördraget torde förutsätta att
verksamheten också bedrivs enligt de bestämmelser som gäller i
etableringslandet. Vinst i svenskt lotteri är dock skattefri oavsett om
spelet är anordnat enligt bestämmelserna i lotterilagen eller inte, varför
motsvarande bör gälla vid tillämpning av 8 kap. 3 § andra stycket IL
avseende vinst i lotteri anordnat inom EES (se prop. 2008/09:47 sid. 11f).
Vinst är således skattefri även om spelet är anordnat i strid med de lagar
som gäller i det land där spelet får anses vara anordnat.
Rätten att fritt kunna tillhandahålla sina tjänster inom den gemensamma
marknaden är förbehållen personer som är EU-medborgare. Ett sådant krav om
medborgarskap torde dock inte kunna uppställas vid tillämpning av 8 kap. 3
§ andra stycket IL. Vinst är således skattefri oberoende av om anordnaren
är ett bolag som likställs med en medborgare enligt artikel 48 i
EG-fördraget.
EES omfattar i det här sammanhanget samtliga stater inom EU, inklusive
Gibraltar och Åland, samt av Norge, Island och Liechtenstein. Däremot
omfattas inte Isle of Man, Brittiska Kanalöarna (t.ex. Alderney) och
Monaco. De utomeuropeiska länderna och territorierna som är associerade med
gemenskapen (bilaga 2 till EG-fördraget), t.ex. Nederländska Antillerna och
Aruba, tillhör inte heller EES i det här sammanhanget.